Skarpa förslag kan trygga kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnad

Nu krävs handlingskraft hos våra politiker skriver Anders Hedén SBRs förbundsordförande i ett inlägg.

Det finns fortfarande en del aktiva byggingenjörer i branschen som minns hur det kändes under bygg-, fastighets- och bankkrisen som startade 1991. Många företag gick i konkurs och krisen förvärrades av bankernas inställning att realisera skulder från aktörer i fastighetsbranschen. En giftig cocktail av händelser som satte avtryck i många år.

I samband med att byggandet gick rakt in i väggen i början av 90-talet försvann ett stort antal byggingenjörer varav många valde att inte återvända till branschen. Många duktiga hantverkare fick se sina mödosamt uppbyggda småföretag gå upp i rök. Maskinuthyrare fick kalla fötter och en stor del av maskinparken i form av kranar, hissar och andra tyngre maskiner lämnade Sverige för en bättre framtid i Tyskland som då skulle integrera östra Tyskland och återinföra Berlin som huvudstad. Att sedan få igång samhällsbyggandet i Sverige igen visade sig gå mycket trögt.

Vi står nu inför en generationsväxling där de få kvarvarande erfarna byggingenjörer kommer att gå i pension inom en 5 års period. Samtidigt ser vi ett stort behov av utbyggnad av elproduktion, upprustning av järnvägar och vägnät, nya anläggningar för kriminalvård m.m. Utbyggnaden av nya tidens fossilsnåla produktionsanläggningar samt den gröna omställningen i norra delen av vårt land hotas av bristen på bostäder och en fungerande infrastruktur.

Inflation påverkar byggbranschen

Världens centralbanker har avlöst varandra i sin iver att genom räntehöjningar få bukt med en stigande inflation. Fastighets- och byggbranschens bostadsutvecklare har efter räntehöjningarna tvingats stoppa flertalet projekt då de inte kunnat räkna hem sina kalkyler. Även höga priser vid markanvisningar från kommuner har påverkat. Bostadsbyggande saknar för närvarande helt enkelt lönsamhet och riskerna för förluster har medfört en kraftigt minskad bostadsproduktion.

Det långsiktiga behovet av nya bostäder fram till 2030 bedöms av Boverket till 67 000 lgh per år. Prognoser för byggstartade lägenheter under 2023 och 2024 bedöms till ca 24 000 lgh per år. Siffrorna visar på ett kraftigt underskott och bostadsbristen kommer därmed förvärras ytterligare. Om inga andra insatser görs än att invänta ett nytt ränteläge kan det ta år att få en balans mellan behov och utbud igen. Marknadshyror kommer inte vara lösningen på obalansen annat än på marginalen då lediga bostäder saknas även utanför citykärnorna.

Sverige har i generationer stått för innovationskraft och byggande av ett modernt och funktionellt samhälle. I hög grad har det krävt lång erfarenhet och kompetens inom bygg- och fastighetsbranschen. Sverige har också över tid genom billig elproduktion och bra infrastruktur kunnat attrahera en industri i världsklass. Den balans som funnits i samhällsbyggandet har ställt höga krav på kompetensförsörjning av byggingenjörer och Sverige kan på många sätt betraktas som ett ingenjörsland.

Balans av utbud och efterfrågan

Vi ser nu hot mot balansen av utbud och efterfrågan där marknadskrafterna inte på egen hand klarar att lösa situationen som på många sätt, förutom bankerna än så länge, börja likna den kris vi hade i början av 90-talet. SBR som organisation och andra organisationer vi samverkar med ser med oro på att många byggingenjörer nu lämnar branschen dels genom pensionsavgångar, dels på grund av en i närtid befarad arbetsbrist. Sannolikt kommer de senare finna andra arbeten i säkrare branscher och likt krisen 1991 inte återvända.

Vi undrar vilka som då skall leda arbetet med att bygga anläggningar för framtidens elproduktion, offentliga byggnader, infrastruktur och de bostäder som krävs för att utbyggnad av samhället ska fungera.

Det är av största vikt att våra politiker med regeringen i spetsen uppmärksammar de samhällsrisker som den hotande kompetensförsörjningen inom sektorn kan komma att innebära och skyndsamt kommer med åtgärder.

Vi vill uppmana till att man ser över vilka åtgärder som kan vidtas skyndsamt. Ett exempel kan vara att hjälpa våra ungdomar finna ett första boende. Här kan kommuner se över om de priser man vill ta ut för marken verkligen är marknadsmässiga. Priserna borde sannolikt sjunkit sedan toppen. En annan fråga är om man kanske inte behöver ta ut marknadspris fullt ut utan se smålägenheter som en investering att attrahera unga kommuninnevånare. En möjlighet kan också vara att låta statens bank ge lån till förmånligare ränta och att även sänka kravet på kontantinsats. Om man vill hindra möjligheten till snabb kapitalvinst skulle man ju kunna tänka sig någon form av hembud vilket faktiskt har prövats förr om åren. Ett behov av smålägenheter kan även uppstå senare i livet vid de mellanlandningar som blivit vanligare i form av flyttningar p.g.a. av ändrade familjeförhållanden etc. I samband med flyktingkrisen visade samhället stor handlingskraft i att lösa bostadsförsörjning för de nyanlända. Varför skulle man inte kunna använda liknande handlingskraft nu för att ge våra yngre en möjlighet till en första bostad? Problemet med bostadsförsörjning till yngre till en rimlig kostnad har vi dragits med i över 40 år.

Ett annat exempel är att man skyndsamt får igång byggande av gemensamma anläggningar och infrastruktur. Behoven är många inom kriminalvård, energiförsörjning och annan infrastruktur och samhällstjänster.

Under 2024 kommer vi få se konsekvenserna av att räntehöjningarna slå igenom i form av minskade investeringar. Arbetslösheten bland arkitekter är redan den högsta sedan 90-talskrisen. Nu ser vi arbetsbristen även drabba tekniska specialister, byggnadsingenjörer samt entreprenörer och därmed stora grupper av hantverkare. Antalet konkurser är i ökande och att arkitekterna går sysslolösa bådar inte gott för de som kommer efter i produktionskedjan.

Vi ser att det vore en förlust för ingenjörslandet Sverige att tappa kompetens för framtidens byggande och den fortsatta utbyggnaden av landet. Är det någon gång det borde finnas utrymme för beslut av utvalda satsningar av gemensamma medel för att bibehålla och till och med bygga ut kompetensförsörjningen för samhällsbygget så är det nu i närtid under 2024 och 2025.

För SBR Byggingenjörerna

Anders Hedén
Förbundsordförande

Aktuellt

Nyheter

Nytt poddavsnitt släppt!

De allra flesta småhus i Sverige besiktigas i samband med överlåtelse. Köpare har en lagstadgad undersökningsplikt och säljare enligt rättspraxis en viss upplysningsplikt. Mäklaren ska

Läs mer »

Termografi

Välkommen till en kostnadsfri digital föreläsning gällande termografi. Lars Tobin, föreläsare samt expert på innemiljöfrågor och andra byggrelaterade problemställningar, kommer hålla i ett digitalt seminarium

Läs mer »

Kalender

feb 14 2024 - mar 19 2024

Termografi

Digitalt/Teams
Inget evenemang hittades!
Visa fler

Bli medlem i SBR!

Som medlem i SBR får du bla. tillgång till:

Annons

SBR:s webbplats använder cookies.